Radon är en naturlig gas som finns helt naturligt i såväl marken som i vattnet och luften. Själva ämnet radon är en luktlös gas, varför den är svår att upptäcka utan de rätta mätverktygen. Risken med för höga halter av radon är bland annat lungcancer. Någon som vistas en kort stund där radonhalten är hög löper dock ingen större risk för denna typ av konsekvenser. Problemet med radon är att de som bor i ett hus där det finns höga halter radon, utsätts för hälsorisker.

Vad är radon?

Radon är en luktfri och radioaktiv gas och ett grundämne. Ämnet bildas när uran bryts ner. Uran är också ett metalliskt grundämne och är dessutom svagt radioaktivt. Uran finns naturligt i granit och andra bergarter. Det är den radioaktiva egenskapen som gör radonet farligt. Näst efter cigaretter som den största orsaken till lungcancer i Sverige, följer radon som vanligaste orsak. Det har gjorts flertalet studier som bland annat har visat på att vissa bostäder med hög radonhalt ökar risken för lungcancer med så mycket som 16 %. Det kan dessutom ta lång tid innan man upptäcker det, mellan 15 och 40 år. I Sverige uppskattar Strålningsmyndigheten att 14 % av samtliga lungcancerfall i Sverige är orsakade av radon.

På detta sätta är radon farligt

Radon avsöndrar sönderfallsprodukter, som förvisso är kortlivade men ändå hälsofarliga. Dessa sönderfallsprodukter, även kallade radondöttrar, är en sorts isotyper av bly, vismut och polonium. Dessa avfallsprodukter fastnar på andra partiklar, exempelvis i luften där de bildar små kluster. Dessa kluster kan i sin tur andas in och föras vidare ner i lungorna. Där sönderfaller de skadliga partiklarna innan kroppen hinner göra sig av med dem. Ett annat stort problem är när radonet finns i vattnet. När man duschar, diskar eller tvättar i hushållet höjs radonhalten i inomhusluften.

I dessa fall bör du misstänka radon

Det finns inga sätt att upptäcka radon i ett hem om man inte gör en mätning. Dock kan man själv fundera lite över var i landet man bor (om det finns fler bergarter med radon) samt i vilken sorts bostad man lever. Många hus som byggdes av så kallad blåbetong under 1900-talet utger höga radonhalter. Så om du vet att du bor i ett äldre betonghus kan det vara bra att göra en mätning. Det finns andra saker som kan indikera på att du bör göra en radonmätning, bland annat följande tre riskfaktorer.

‍

• Riskfaktor 1 – marken
  Radon finns vanligtvis i markgrunden, i själva berget. Beroende på var i Sverige du bor finns mer eller mindre radonrika bergarter. Bor du i närheten av kvartsrika berg, exempelvis granit eller pegmatier, bör du göra en radonmätning för att utesluta risken.

• Riskfaktor 2 – Byggnadsmaterialen
  Ytterligare en riskfaktor är byggnadsmaterialen, alltså själva materialet som ditt hus är byggt av. Idag tillverkar man inga nya hus eller byggnader med höga radiumhalter, så bor du i ett relativt nybyggt hus behöver du förmodligen inte oroa dig över radon i byggnadsmaterialen. Du bör dock se upp om du bor i ett äldre betonghus eftersom blåbetong var vanligt under 1900-talet. Blåbetong är tillverkad av alunskifferbaserad lättbetong och började användas flitigt år 1929 och framåt. Man insåg långt senare att alunskiffer, som är en stor del av blåbetong, innehåller mycket radium som utsöndrar just radon. Efter att detta upptäcktes slutade man bygga med blåbetong.
   

• Riskfaktor 3 – Vattnet
  Den tredje riskfaktorn är vattnet. Om du har kommunalt hushållsvatten är risken för radon extremt låg. Det är snarare du som har en bergborrad brunn som bör vara vaksam. Vissa bergborrade brunnar eller kallkällor har höga halter radon. Om du upptäckt att du har för höga radonhalter i vattnet kan det kännas överväldigande, hur får man bort det? Som tur är finns det sätt att filtrera bort det skadliga ämnet, bland annat genom att installera en så kallad radonavskiljare. Med en sådan luftas vattnet innan det kommer in i huset.

‍

Så gör du om du tror du har radon

Om du misstänker att du har ett radonproblem måste du göra en mätning. Det finns inget annat sätt att veta säkert. Det finns lite olika sätt att mäta radon på, både genom en indikationsmätning och därefter via en korttids- eller långtidsmätning.

Indikationsmätning

En indikationsmätning är ett bra första steg till att upptäcka radon. Om du misstänker att du har problem med radon är indikationsmätning bra att börja med. Det ger dig snabbt en indikation kring läget. Därefter måste du beroende på resultatet mäta med hjälp av en korttids- eller långtidsmätning. Du kan beställa indikationsmätningspaketet och installera mätaren själv. Eller så kan du få hjälp av yrkesmän från exempelvis Råkoll. Dessa kommer ut till dig och hjälper till med installationen och sätter in en så kallad indikationsätningspuck på husets alla våningar. Efter indikationsmätningen behövs en besiktning (om det visar sig att du har för höga halter).

Korttidsmätning

En korttidsmätning för radon är bra om du exempelvis planerar att köpa en bostad. Då har du inte tid att mäta under flera månader utan behöver kanske snabbt få en indikation på hur husets situation ligger till. Korttidsmätningar kontrollerar radonhalterna mellan cirka 2 till 10 dagar.

Långtidsmätning

Långtidsmätning är det säkraste sättet för att ta reda på hur mycket radon som finns i huset. Bra saker att tänka på inför radonmätningen är:

• Du bör mäta radonhalten mellan oktober fram till slutet av april. Anledningen är att detta är eldningssäsongen, alltså den tid på året då flest hushåll eldar och värmer upp sina bostäder.
• Det är enkelt att själva installera och utföra en långtidsmätning, du kan beställa mätningspaket från flera stora företag. Därefter ska du endast placera mätarna på samma plats och låta de ligga i cirka två månader.
• Sedan skickar du in mätpuckarna till företaget du använt och inväntar analys. När du har svart på vitt kan du sedan bestämma åtgärder. Det finns bra lösningar för alla radonproblem, oavsett om källan ligger i vattnet, markgrunden eller byggnadsmaterialen.

‍