Undvik fukt i krypgrunden

Byggnader med tillhörande krypgrund har en utökad risk för att drabbas av skador relaterade till fukt och mögel. Det är så mycket som 43 % av alla hus med krypgrund som någon gång drabbas av fuktskada, och i dagsläget kan upp emot 300 000 husägare vara drabbade.

De flesta känner inte till att dessa problem sällan täcks av de vanliga försäkringarna. Det är därför upp till husägaren själv att hålla ett lite extra vaksamt öga på riskområdet, och att agera när förändringar skymtas. I denna artikel går vi igenom hur man kan upptäcka skador tidigt i krypgrunden. Vi fördjupar oss också i hur man kan förebygga denna typ av problem, samt hur man ska göra om det redan har uppstått.

Krypgrunden – och varför det uppstår problem med fukt

När man pratar om krypgrund syftar man på den grundläggning som vissa hus vilar på, och som bygger på att en luftficka finns mellan bjälklaget och markytan. Luftfickan hjälper till att isolera huset mot kylan från marken. Denna byggnadstekniska lösning är vanlig i småhus, eftersom den är både billig och enkel att bygga. Dock visar undersökningar att allt färre väljer att konstruera nybyggnationer med krypgrund, just för att det är en källa till potentiella fuktproblem. I de fall som krypgrunden saknar ett välutvecklat fuktskydd är risken nämligen större för fuktskador och andra fuktrelaterade problem. Är man intresserad av ett hus med krypgrund är det därför bra att kontrollera att det finns ett ordentligt utvändigt fuktskydd på grundmurarna.

Fuktskador i uteluftsventilerande krypgrunder utvecklas främst under sommarhalvåret, då varm luft ventileras in och kyls ner, vilket på så vis ökar luftfuktigheten i utrymmet. Det kan också bero på läckage och att vatten tränger in via grundmurar och mark. När detta uppstår möjliggörs tillväxten av olika typer av mikroorganismer (mögel, bakterier och röta).

Upptäck fuktproblem innan det är för sent

Det är rekommenderat att man undersöker sin krypgrund minst två gånger per år. Det är vanligast att göra detta under antingen sommar eller höst, eftersom det är dessa tider på året som luftfuktigheten är som allra störst. Det är emellertid bra att titta till krypgrunden även under andra delar av året, eftersom förändringar kan ske när som helst. En krypgrundskontroll går att göra antingen på egen hand eller med hjälp av en professionell besiktningsfirma.

Vanliga skador eller tecken på potentiella skador som man bör hålla lite extra utkik efter är exempelvis:

• Rötskador – denna typ av skador är vanligare i äldre hus, och är främst märkbar under sommar och höst. Övriga årstider är rötsvampen i vila.
• Synlig fukt, kondens och mögel – synligt fukt kan märkas genom vattenstrilning, kondens och mögel.
• Lukt – förekomsten av mikroorganismer kan skapa en konstig lukt från bjälklaget eller marken, som också kan sprida sig till husets boendemiljö. Detta bör alltid undersökas så fort som möjligt.

Gör en krypgrundsbesiktning

Om man emellanåt vill vara på säkra sidan när man undersöker sin krypgrund, kan man ta hjälp för att göra en så kallad krypgrundsbesiktning. I en krypgrundsbesiktning gör besiktningsmannen till att börja med en okulär besiktning, där grundmur, bjälklag och potentiell fukttillförsel undersöks. Därefter görs en fuktmätning med hjälp av ett stickprov. Därigenom kontrolleras fuktvärdena i grunden och bjälklagen. Slutligen sammanställs besiktningen i ett protokoll, med tillhörande lösnings- eller förbättringsförslag.

Vill du ha hjälp med besiktning? Läs mer här! (Länka till Råkolls olika besiktningsjobb.)

Hur man bekämpar fuktproblem i krypgrunden

Ibland hinner man av olika anledningar inte upptäcka riskfaktorerna innan skadorna redan uppstått. I dessa fall finns det givetvis lösningar. Vid upptäckt av skador i krypgrunden är det alltid rekommenderat att börja med att kontakta en expert. Beroende på skadornas omfattning finns det sedan olika möjligheter att ta sig an problemet på.

En beprövad åtgärd är att använda sig av en så kallad avfuktare, som placeras i krypgrunden. En sådan kan användas även i förebyggande syfte, om man skulle märka att luftfuktigheten i utrymmet ökat. I de fall då skadorna utvecklats till att göra större skada kan enklare byggnadstekniska lösningar vara en korrekt åtgärd för att bemöta problemet. Detta kan exempelvis utgöras av byte av bjälklagsisolering eller rivning av bjälklagsbotten.

Skador som inte behandlas kan utvecklas, i takt med att den mikrobiella tillväxten tillåts öka. I dessa fall räcker det inte med en avfuktare eller att byta ut delar av bjälklagsisoleringen. Istället kan mer kostsamma byggnadstekniska åtgärder krävas, exempelvis rivning av ytskikt, fast inredning och golvskivor. På grund av de tids- och kostnadsmässiga faktorer som detta medför är det något man vill göra sitt yttersta för att undvika. Försök i möjligaste mån att förebygga problemen genom att besiktiga utrymmet regelbundet och, om fuktvariationer förekommer, installera en avfuktare.